WAKEUPCALL
Idag vikarierade jag på lilla Kotten på Centralskolan vilket resulterade i att jag ville ta med alla barn hem. Speciellt de små 1-åringarna. Jag menar, bara se på dem! & hur långa kan de vara? Till knäna på en? Men hur mycket jag än vill säga det så var det faktiskt inte det som var dagens höjdpunkt.
Jag har inte rört en fotboll på över fyra månader tror jag, sedan innan cabarén tror jag nog närmare bestämt. Idag bestämde jag mig, trots en powerwalk innan det att ta på mig de där vita, trasiga, ihoptejpade skorna och svara på tränare Mats sms genom att komma ner och träna. Regnade det? Ja, det gjorde det. Var det myggor i luften? Ja, det var det. Var det roligt? Om det var roligt? Det var helt jävla underbart! Som pricken över i:et spelade vi match i mixade lag med killarna som tränade brevid.
Dåvarandelaget Floda. Vi vann serien utan en enda förlust.
Chicken & Toot - alltid tillsammans. Även på planen.
Vet inte hur många gånger man frusit röven av sig och varit så kall om fötterna att de inte känns.
Sista och bästa året tillsammans med Floda kom vi faktiskt hela vägen till Spaninen & Barcelona.
Kan egentligen inte förstå att jag ens övervägt att sluta med denna underbara sport. För mig är det dock mer än en sport och jag hade nästan glömt av glädjen i att slå en boll, bryta en passning, lägga mål eller skrika ett fult ordför att man helt enkelt gjort ett kasst beslut. För att bara för en stund få tänka endast på fotboll och inget annat.
Påminn mig om detta inlägg om jag säger att jag vill sluta!
Kärlek.
Jag har inte rört en fotboll på över fyra månader tror jag, sedan innan cabarén tror jag nog närmare bestämt. Idag bestämde jag mig, trots en powerwalk innan det att ta på mig de där vita, trasiga, ihoptejpade skorna och svara på tränare Mats sms genom att komma ner och träna. Regnade det? Ja, det gjorde det. Var det myggor i luften? Ja, det var det. Var det roligt? Om det var roligt? Det var helt jävla underbart! Som pricken över i:et spelade vi match i mixade lag med killarna som tränade brevid.
Dåvarandelaget Floda. Vi vann serien utan en enda förlust.
Chicken & Toot - alltid tillsammans. Även på planen.
Vet inte hur många gånger man frusit röven av sig och varit så kall om fötterna att de inte känns.
Sista och bästa året tillsammans med Floda kom vi faktiskt hela vägen till Spaninen & Barcelona.
Kan egentligen inte förstå att jag ens övervägt att sluta med denna underbara sport. För mig är det dock mer än en sport och jag hade nästan glömt av glädjen i att slå en boll, bryta en passning, lägga mål eller skrika ett fult ordför att man helt enkelt gjort ett kasst beslut. För att bara för en stund få tänka endast på fotboll och inget annat.
Påminn mig om detta inlägg om jag säger att jag vill sluta!
Kärlek.
Kommentarer
Trackback
