WHY?

Har inte skrvit sedan den lilla incidenten med plattången och vill bara tillägga att dagen efter skär jag mig på skärmaskinen på jobbet, sjävklart i samma hand. På höger tumme.

Har insett att detta kan vara den värsta veckan på länge för min del. Jag gillar det inte. Det känns som om jag väntar på något eller någon som kan göra allt bättre. Lättare. Finare. I själva verket väntar jag nog på mig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0