AVE MARIA

Okej, tillbaka, jag vet att ni hra väntat. Kimberly, förlåt att jag inte har bloggat på senaste, men ser att du har varit duktig med uppdateringen. Det gillas vill jag lova! Här kommer iallafall ett inlägg just for you.

Det är höst nu, påtagligt mycket höst. Löven är gula och liksom samlas på marken, det kommer rök ur munnen när man andas och fingrarna är kalla när man kommer hem på kvällarna. Jag gillar hösten och har alltid gjort på något sätt, älskar att ta på mig varma kläder och sova med både täcket och filten. Hösten symboliserar förändring både på gott och ont. För mig har det inneburit några småförändringar, hittills.

Jag var på arbetsintervju och blev provanställd direkt så nu är det delikatessen på ICA Kvantum i Hulan som gäller. Jag gav upp tanken om dig och idag känns det bättre än någonsin. Jag har insett hur viktigt det är att vi tar hand om våra vänner, att vi vårdar dem med kärlek och förståelse. Jag har insett att ingen är bättre än någon annan.

Jag har insett att livet går ut på de realtioner vi skapar. Relationer till vänner, djur, en sport eller egentligen vad som helst. Det är relationerna som skapar dig, som definerar vem du är. Jag har spenderat dagen i staden med två av mina bästa. Vi har skrattat som aldrig förr och med er kan jag verkligen vara mig själv. Simon & Oscar jag tror inte att ni förstår hur mycket plats i hjärtat ni har. Vi svängde även förbi finaste Gabriella på vägen hem och jag fick pussa lite på henne. Helgen med dig har varit bästa på länge, hjärtat! & jag är glad att vi är på precis det sättet vi är.

Måste även tillägga att det finns så många fina just nu som förgyller mina dagar, inte bara de som funnits där ett tag, så som älskade frugan, utan även nya personer som just nu har en stor plats i min vardag. Söta Amanda, jag är glad att du är en del av hösten 2010 och förhoppningsvis under en längre tid.

Just nu är det så jag spenderar mina dagar. Lär mig nya saker på ICA, saknar Alanya, umgås med mina fina vänner och försöker hitta ny musik att minnas denna hösten med. Cornelia tog med sig Markus hem och jag är glad att de är hemma. Hon passar in här, hos mig, i kylan. Vi är bra på det där. Kalla kvällar hos hennes polle eller på långa promenader där vi delar allt livet gett oss.

Nu sätter jag punkt för idag och hoppas att lusten sitter kvar att fortsätta skriva i morgon.
Kärlek!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0